Johannes 4
Jesus och den samaritiska kvinnan
1 När Jesus fick veta att fariseerna hade hört att han vann fler lärjungar och döpte fler än Johannes2 – men det var inte Jesus själv utan hans lärjungar som döpte – 3 lämnade han Judeen och vände tillbaka till Galileen. 4 Han måste då ta vägen genom Samarien 5 och kom till en samaritisk stad som heter Sykar,* nära det jordstycke som Jakob hade gett åt sin son Josef. 6 Där fanns Jakobs brunn. Eftersom Jesus var trött av vandringen, satte han sig där vid brunnen. Det var omkring sjätte timmen.
7 Då kom en samaritisk kvinna för att hämta vatten. Jesus sade till henne: ”Ge mig att dricka.” 8 Hans lärjungar hade gått in i staden för att köpa mat. 9 Den samaritiska kvinnan sade till honom: ”Hur kan du som är jude be mig, en samaritisk kvinna, om något att dricka?” – Judarna umgås inte med samariterna.* – 10 Jesus svarade henne: ”Om du kände till Guds gåva och vem det är som säger till dig: Ge mig att dricka, då skulle du ha bett honom, och han skulle ha gett dig levande vatten.” 11 Hon sade: ”Herre, inte ens en skopa har du, och brunnen är djup. Varifrån får du då det levande vattnet? 12 Inte är väl du förmer än vår fader Jakob, som gav oss brunnen och själv drack ur den, liksom hans söner och hans boskap?” 13 Jesus svarade henne: ”Var och en som dricker av det här vattnet blir törstig igen. 14 Men den som dricker av det vatten jag ger honom skall aldrig någonsin törsta. Det vatten jag ger skall i honom bli en källa, som flödar fram och ger evigt liv.” 15 Kvinnan sade till honom: ”Herre, ge mig det vattnet, så att jag inte blir törstig och behöver gå hit och hämta vatten.”
16 Han sade: ”Gå och hämta din man och kom hit!” 17 Kvinnan svarade: ”Jag har ingen man.” Jesus sade: ”Du har rätt när du säger att du inte har någon man. 18 Fem män har du haft, och den du har nu är inte din man. Det du sade är sant.” 19 Kvinnan sade: ”Herre, jag märker att du är en profet. 20 Våra fäder har tillbett på detta berg,* och ni säger att den plats där man skall tillbe finns i Jerusalem.” 21 Jesus svarade: ”Tro mig, kvinna, den tid kommer, då det varken är på detta berg eller i Jerusalem som ni skall tillbe Fadern. 22 Ni tillber vad ni inte känner. Vi tillber vad vi känner, eftersom frälsningen kommer från judarna. 23 Men den tid kommer, ja, den är redan här, då sanna tillbedjare skall tillbe Fadern i ande och sanning. Ty sådana tillbedjare vill Fadern ha. 24 Gud är ande, och de som tillber honom måste tillbe i ande och sanning.” 25 Kvinnan sade till honom: ”Jag vet att Messias skall komma, han som kallas Kristus. När han kommer, skall han förkunna allt för oss.” 26 Jesus sade till henne: ”Det Är Jag,* den som talar med dig.” 27 Just då kom hans lärjungar, och de blev förvånade över att han talade med en kvinna, men ingen frågade vad han ville henne eller varför han talade med henne. 28 Kvinnan lät sin kruka stå och gick in i staden och sade till folket: 29 ”Kom och se en man som har sagt mig allt vad jag har gjort. Han kanske är Messias.” 30 Då gick de ut ur staden och kom till honom.
39 Många samariter från den staden kom till tro på honom genom kvinnans ord, då hon vittnade: ”Han har sagt mig allt vad jag har gjort.” 40 När samariterna kom till honom, bad de att han skulle stanna kvar hos dem, och han stannade där två dagar. 41 Och många fler kom till tro på grund av hans ord, 42 och de sade till kvinnan: ”Nu tror vi inte längre bara för dina ords skull. Vi har själva hört honom och vet att han verkligen är världens Frälsare.”
Det Jesus gjorde här var fantastiskt.
1) Hon var en samarier.
Han överskred den tidens rasbarriär mellan samarier och judar. Samarierna var föraktade av judarna.
2) Hon var kvinna.
Kvinnosynen på den tiden var helt annorlunda än vår. Vi förstår det också av att det står att lärljungarna blev förvånade över att han talade med en kvinna, men ingen frågade vad han ville henne eller varför han talade med henne. Samtidigt ser vi vilken respekt de hade för honom eftersom de inte frågade honom varför han gjorde det. Det Jesus gjorde var alltid rätt.
3) Hon var illa sedd..
Vi förstår det av att hon kom till brunnen mitt på dagen, när hon inte riskerade att möta andra människor, och det samtal som utspann sig mellan henne och Jesus.
Det samtal Jesus hade med kvinnan var kärleksfullt och profetiskt. Genom att han profetiskt kunde tala med henne om hennes liv, fick hon möjlighet att komma till tro på honom. ”Fem män har du haft, och den du har nu är inte din man.” Man kan fråga sig om det var för att hon var ofruktsam som fem mänhade lämnat henne? Inte otroligt. Att vara fruktsam var mycket viktigt på den här tiden och enstor sorg för de kvinnor som var det.
Med samma kärlek ser Jesus på oss kvinnor idag. Han bryr sig inte om ras, kön eller hur vi har levt vårt liv. Vi kan komma till Honom och få del av det levande vattnet.