Gemenskap, ensamhet

Adam och djuren
Dagens bibelord:

‘Herren Gud hade format markens djur och alla slags fåglar av jord och förde dem nu till mannen för att se vad han skulle kalla de levande varelserna och det han kallade dem fick de heta. Så gav han alltså namn åt all boskap, alla himlens fåglar och alla vilda djur. ‘ 1 Moseboken 2:19-20

Häromdagen började jag en ny bibelplan där jag ska läsa bibeln i kronologisk ordning. När man läser bibeln på vanligt sätt från början till slut vet man inte riktigt var man befinner sig tidsmässigt, därför tänkte jag att det kunde vara bra att läsa enligt den här bibelplanen.
Då började jag alltså med skapelseberättelsen och kom till de här verserna och de blev så levande för mig. Jag såg för min inre syn hur Gud satt där och förde fram det ena djuret efter det andra och Adam namngav dem. Annars kunde man ju tänka sig att Gud skulle tycka att eftersom Han skapat dem så var det också Han som skulle namnge dem, men sån är inte Gud. Han vill samarbeta med oss och det är en så härlig bild på samarbete mellan Gud och människa. Det är även ett uttryck för gemenskap.
Det var nog arbetsamt detta för i slutet av vers 20 står det:  Men fortfarande fanns det ingen lämplig hjälp för Adam.

Innan det här avsnittet med djuren står det:

‘Sedan sa Herren Gud: ”Det är inte bra för mannen att vara ensam. Jag vill göra en medhjälpare åt honom, en sådan som passar honom.” ‘ 1 Moseboken 2:18

Alltså har Gud skapat oss för gemenskap med andra. Han vill inte att vi ska vara ensamma. Vi ska ha gemenskap både med Gud och med människor.

Det är därför som det har varit så svårt under den här pandemin. Karantän och bristande kontakt med andra människor. Jag tror att det måste vara särskilt svårt för den som inte känner Gud och har gemenskap med Jesus.

Dagens sång:

Jag är ej ensam

Publicerat av Birgitta

Björn, Sunne