Dagens bibelord:
‘ Om jag talar både människors och änglars språk men inte har kärlek, är jag bara ekande brons eller en skrällande cymbal.
Och om jag har profetisk gåva och vet alla hemligheter och har all kunskap, och om jag har all tro så att jag kan flytta berg men inte har kärlek, så är jag ingenting.
Och om jag delar ut allt jag äger och om jag offrar min kropp till att brännas men inte har kärlek, så vinner jag ingenting.
Kärleken är tålig och mild
Kärleken avundas inte, den skryter inte, den är inte uppblåst.
Den beter sig inte illa, den söker inte sitt, den brusar inte upp, den tänker inte på det onda.
Den gläder sig inte över orätten men gläds med sanningen.
Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.
Kärleken upphör aldrig.
Men profetiorna ska försvinna, tungomålen ska tystna och kunskapen försvinna.
Vi förstår bara till en del och profeterar till en del, men när det fullkomliga kommer ska det som är till en del försvinna.
När jag var barn talade jag som ett barn, tänkte som ett barn och förstod som ett barn.
Men sedan jag blivit vuxen har jag lagt bort det barnsliga.
Nu ser vi en gåtfull spegelbild , men då ska vi se ansikte mot ansikte.
Nu förstår jag bara till en del, men då ska jag känna fullkomligt, så som jag själv blivit fullkomligt känd.
Så består nu tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.’
Första Korintierbrevet 13:1-13
Det finns fyra olika namn på kärlek i den grekiska översättningen av vår bibel.
Agape: Guds eviga, osjälviska och självutgivande kärlek
Fileo: Den kärlek man känner till sina släktingar och vänner
Storge: Den kärlek man naturligt känner till sin nära familj
Eros: Den själviska, känslosamma och sexuella kärleken
Det här är ett mycket vackert kapitel i bibeln som gärna citeras i olika sammanhang även icke kyrkliga. Det handlar om agape, Guds kärlek, som vi kan ta del av när vi tar emot honom i våra hjärtan. Den kärleken fick sitt främsta uttryck när Jesus dog för oss på korset.. Dagens sång: Kärlek vid som oceaner.
Dagens bibelord: ‘En psalm av David.
HERREN är min herde, mig skall intet fattas,
han låter mig vila på gröna ängar;
han för mig till vatten där jag finner ro,
han vederkvicker min själ;
han leder mig på rätta vägar, för sitt namns skull.
Om jag ock vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont,
ty du är med mig; din käpp och stav, de trösta mig.
Du bereder för mig ett bord i mina ovänners åsyn;
du smörjer mitt huvud med olja och låter min bägare flöda över.
Godhet allenast och nåd skola följa mig i alla mina livsdagar,
och jag skall åter få bo i HERRENS hus, evinnerligen.’
Psaltaren 23:1-6
I början av veckan tänkte jag att jag ska ta några bibelord som många känner till. Jag funderade då på att skriva ner herdepsalmen. Döm om min förvåning när det visade sig att just den psalmen är en av de föreslagna texterna för den här helgen. Jag har fått höra den vid helgmålsringningen på P1 i går kväll, läst en betraktelse i en kristen tidning och min församling hade med den i sin gudstjänst på webben idag.
Hela psalmen andas förtröstan på Herren. I dessa coronadagar är det framför allt den 4:e versen jag tänker på:
– Om jag ock vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont, ty du är med mig; din käpp och stav, de trösta mig. Det står inte att vi ska slippa dödsskuggans dal, utan det står att Han är med oss. Det hör till det mänskliga livet attgå igenom sådana perioder men tänk så skönt att ha något större än oss själva att lita till. Dagens sång: Var inte rädd
Dagens bibelord: ‘Senare visade sig Jesus för sina lärjungar igen vid Tiberiassjön och så här gick det till: Simon Petrus, Tomas som kallades Tvillingen, Natanael från Kana i Galileen, Sebedaios söner och två andra lärjungar var där tillsammans. Då sa Simon Petrus till de andra: ”Jag ger mig ut och fiskar” och de andra svarade: ”Vi följer också med!” Så steg de i båten och for ut på sjön men de fick ingenting på hela natten. När det sedan blev morgon, stod Jesus på stranden men lärjungarna förstod inte att det var han. Jesus sa till dem: ”Mina barn, har ni inte fått någon fisk?” ”Nej”, svarade de. Då sa han: ”Kasta ut nätet på höger sida om båten, så får ni.” De gjorde så och nu fick de så mycket fisk att de inte orkade dra in nätet. Den lärjunge som Jesus älskade, sa då till Petrus: ”Det är Herren!” När Simon Petrus hörde att det var Herren, knöt han om sig sitt ytterplagg för han hade nästan inget på sig och hoppade i vattnet. De andra lärjungarna kom efter med båten och släpade nätet med fiskarna. De hade bara ungefär hundra meter kvar till stranden. När de kom i land, såg de en glödhög och fisk som låg där och bröd. Jesus sa nu till dem: ”Hämta några av fiskarna som ni just fick!” Då steg Simon Petrus upp och drog det fulla nätet iland. Det fanns 153 stora fiskar där men trots att det var så fullt, gick det inte sönder. Jesus sa sedan till dem: ”Kom hit och ät!” Ingen av dem vågade fråga vem han var men alla förstod att det var Herren. Och Jesus gick fram och gav dem av brödet och fisken. Detta var tredje gången som Jesus visade sig för sina lärjungar sedan han uppstått från de döda. När de hade ätit, sa Jesus till Simon Petrus: ”Simon, Johannes son älskar du mig mer än de andra gör?” ”Ja, Herre”, svarade Petrus, ”du vet att jag har dig kär.” ”Ge då mat till mina lamm”, sa Jesus till honom. Jesus frågade sedan en andra gång: ”Simon, Johannes son, älskar du mig?” ”Ja Herre”, sa Petrus, ”du vet att jag har dig kär.” ”Var då en herde för mina får”, sa Jesus. För tredje gången frågade nu Jesus honom: ”Simon, Johannes son, har du mig kär?” Petrus blev mycket ledsen över att Jesus än en gång frågade om han hade honom kär och han svarade: ”Herre, du vet allt! Du vet att jag har dig kär!” Då sa Jesus till honom: ”Ge då mat till mina får! Ja, sannerligen säger jag dig: När du var ung kunde du göra dig i ordning och gå vart du ville. Men när du blir gammal, ska du sträcka ut händerna och andra ska göra dig i ordning och föra dig dit du inte vill. ” Detta sa Jesus för att visa med vilket slags död Petrus skulle förhärliga Gud. Sedan sa Jesus till honom: ”Följ mig!” Petrus vände sig nu om och fick se att den lärjunge som Jesus älskade kom efter honom, han som under måltiden hade lutat sig mot Jesus och frågat vem som skulle förråda honom. När Petrus fick se honom, frågade han Jesus: ”Vad kommer att hända med honom?” Men Jesus svarade: ”Om jag vill att han ska bli kvar tills jag kommer så rör det väl inte dig? Du ska bara följa mig!” På grund av detta spreds ryktet bland de troende att den lärjungen inte skulle dö. Men Jesus sa aldrig till Petrus att den lärjungen inte skulle dö. Han sa bara: ”Om jag vill att han ska bli kvar tills jag kommer så rör det väl inte dig?” Det är den lärjungen som vittnar om allt detta och har skrivit ner det. Vi vet att hans vittnesbörd är sant. Jesus gjorde också mycket annat och om man skulle skriva ner alla dessa händelser, tror jag inte att hela världen skulle rymma alla de böcker man då måste skriva.’
Johannes 21:1-25
Lärjungarna kände sig säkert ledsna och uppgivna nu när Jesus hade lämnat dem: “Vad ska vi göra nu? Vi går och fiskar.” När de kommer i land sitter Han där och har förberett mat åt dem. Tänt en eld, stekt fisk , ordnat så att de får bidra med ännu mer fisk. Det är en så fin bild på mänsklig omtanke. Han var inte för fin för att ordna med mat och värme. Tjänarinställningen igen.
Petrus, som antagligen hade dåligt samvete för att han förnekat Jesus tre gånger fick nu tre tillfällen att tala om hur mycket han älskade Jesus. Dessutom fick han kallelsen att bli ledare för lärjungarna och andra som skulle komma att följa Jesus. Herden var den ledartyp som Jesus förespråkade för Petrus, och Jesus var den som han skulle följa.
Nu vill jag sluta den här serien med en bönesång för situationen i världen och för människor som lider idag.
Dagens bibelord: ‘Tidigt på morgonen efter sabbaten medan det fortfarande var mörkt, kom Maria från Magdala till graven och upptäckte att stenen var borta från ingången. Hon sprang då genast därifrån och sa till Simon Petrus och den lärjunge som Jesus älskade : ”De har flyttat bort Herren från graven och vi vet inte var de har lagt honom!” Petrus och den andre lärjungen gav sig då iväg till graven. Båda sprang men den andre lärjungen sprang fortare än Petrus och kom dit först. Han böjde sig ner och tittade in och såg linnesvepningen ligga där men han gick inte in. Sedan kom Simon Petrus och han gick in i graven. Han såg också linnesvepningen som låg där och dessutom den duk som hade täckt Jesus huvud. Den låg inte tillsammans med svepningen utan var hoprullad och låg för sig. Då gick också den andre lärjungen in, han som hade kommit först till graven. Och han såg och trodde för ännu hade de inte förstått av Skriften att Jesus måste uppstå från de döda. Men Maria stod och grät utanför graven och medan hon grät, lutade hon sig in. Lärjungarna gick sedan hem till sig. Då fick hon se två vitklädda änglar sitta där Jesus kropp hade legat, en vid huvudändan och en vid fotändan. Änglarna frågade henne: ”Varför gråter du, kvinna?” Hon svarade: ”De har flyttat bort min Herre och nu vet jag inte var de har lagt honom.” När hon hade sagt detta, vände hon sig om och fick se Jesus stå där men förstod inte att det var han. Jesus frågade henne: ”Varför gråter du, kvinna? Vem letar du efter?” Men hon trodde att det var trädgårdsmästaren och därför svarade hon: ”Om det är du som har burit bort honom, så tala om för mig var du har lagt honom så att jag kan hämta honom!” Då sa Jesus till henne: ”Maria!” Och genast vände hon sig mot honom och sa: ”Rabbouni!” (det är hebreiska och betyder ”Mästare”) . Men Jesus sa: ”Håll inte fast mig , för jag har ännu inte återvänt till min Fader! Men gå till mina bröder och säg till dem att jag ska återvända till min Fader och er Fader, min Gud och er Gud!” Maria från Magdala gick då till lärjungarna och talade om för dem att hon hade sett Herren och hon berättade vad han hade sagt. Samma dag, den första dagen i veckan, samlades lärjungarna på kvällen bakom låsta dörrar av rädsla för judarna. Då stod plötsligt Jesus mitt ibland dem och sa till dem: ”Frid åt er alla!” Sedan visade han dem sina händer och sin sida. Lärjungarna gladde sig när de fick se Herren. Jesus sa till dem igen: ”Frid åt er alla! Så som Fadern har sänt mig, sänder jag nu er.” Sedan andades han på dem och sa: ”Ta emot den heliga Anden! Om ni förlåter någon hans synder så är de förlåtna, men om ni binder någon i hans synder så är han bunden. ” En av de tolv, Tomas som kallades Tvillingen, hade inte varit med de andra när Jesus kom. De andra lärjungarna sa till honom: ”Vi har sett Herren!” Men Tomas svarade: ”Om jag inte får se hålen efter spikarna i hans händer och får ta på såren med mina fingrar och om jag inte får röra vid såret i hans sida med mina händer så kan jag inte tro.” En vecka senare var hans lärjungar samlade igen och då var Tomas tillsammans med dem. Och trots att dörrarna var låsta, stod då Jesus plötsligt mitt ibland dem och sa: ”Frid åt er alla!” Sedan sa han till Tomas: ”Ta på mina händer här med ditt finger! Rör vid min sida med din hand! Tvivla inte utan tro!” Tomas sa till honom: ”Min Herre och min Gud!” Men Jesus sa till honom: ”Du tror därför att du har sett mig. Lyckliga är de som inte har sett men ändå tror.” Jesus lärjungar såg honom göra många andra tecken förutom dem som är nedtecknade i den här boken. Men dessa är nedskrivna för att ni ska tro att Jesus är Messias, Guds Son och för att ni ska få liv i hans namn genom att tro på honom.’ Johannes 20:1-31
Dagens sång: Lovsångsgudstjänst från Filadelfia i Stockholm
Dagens bibelord: ‘Då sa Pilatus: ”Vad är sanning?” Sedan gick han ut till judarna igen och sa: ”Jag finner honom inte skyldig till något. Men det är sed att jag varje påsk friger en fånge åt er. Vill ni att jag ska släppa judarnas kung?” Men de ropade tillbaka: ”Nej! Inte honom, utan Barabbas!” Men Barabbas var en upprorsmakare
.’Pilatus gav då order om att Jesus skulle piskas. Soldaterna vred till en krona av törnen och satte den på hans huvud och klädde på honom en purpurröd mantel. Sedan gick de fram till honom och sa: ”Leve judarnas kung!” och slog honom i ansiktet.
Efteråt gick Pilatus ut igen och sa till folket: ”Nu för jag ut honom till er, så att ni ska förstå att jag inte finner honom skyldig till något.” Så kom Jesus ut med törnekronan och den purpurröda manteln på sig, och Pilatus sa: ”Här är mannen!” Men när översteprästerna och deras tempelvakter fick se honom, började de ropa: ”Korsfäst honom!” Då sa Pilatus: ”Ni får ta honom och korsfästa honom själva. Jag finner honom inte skyldig till något.” Men judarna svarade: ”Enligt vår lag måste han dö, för han har gjort sig till Guds Son.” När Pilatus hörde detta blev han ännu mer rädd.
Han gick in i residenset igen och frågade Jesus: ”Varifrån kommer du?” Men Jesus svarade honom inte. ”Tänker du inte svara mig?” frågade Pilatus. ”Vet du inte att jag har makt både att ge dig fri och att låta dig korsfästas?” Men Jesus sa: ”Du skulle inte ha någon makt över mig alls om du inte hade fått den från ovan. Därför har den som överlämnade mig åt dig gjort sig skyldig till en större synd.” Då försökte Pilatus hitta ett sätt att kunna frige Jesus men judarna ropade: ”Om du friger honom är du inte kejsarens vän! Den som gör sig till kung sätter sig upp mot kejsaren.”
När Pilatus hörde vad de sa, förde han ut Jesus till dem igen och satte sig på domstolen på den plats som kallas Stengården (på hebreiska ”Gabbata”). Det var nu mitt på dagen , förberedelsedagen innan påskhögtiden. Pilatus sa till judarna: ”Här har ni er kung!” Men de skrek: ”Bort med honom! Korsfäst honom!” Då frågade Pilatus: ”Ska jag korsfästa er kung?” Men översteprästerna svarade: ”Vi har ingen annan kung än kejsaren.”
Då gav Pilatus efter och överlämnade Jesus till att korsfästas. Soldaterna tog honom alltså med sig ”och Jesus bar själv sitt kors till den plats som kallas Skalleplatsen (på hebreiska Golgota). Där korsfäste de honom och två andra män på var sitt kors med Jesus i mitten. Pilatus hade låtit skriva en skylt som sattes upp på korset och där stod det: Jesus från Nasaret, judarnas kung . Texten var skriven på hebreiska, latin och grekiska och eftersom platsen där Jesus korsfästes låg nära staden var det många judar som läste den. Judarnas överstepräster gick då till Pilatus och krävde: ”Ändra texten från ’Judarnas kung’ till vad han själv har sagt: ’Jag är judarnas kung.’ ” Men Pilatus svarade: ”Vad jag har skrivit, det har jag skrivit.”
När soldaterna hade korsfäst Jesus, tog de hans kläder och delade upp dem i fyra delar, en för var och en av dem. Men när de kom till skjortan som var vävd i ett enda stycke utan söm, sa de: ”Vi bör inte skära sönder den. Vi kastar lott om vem som ska få den.” Så gick det i uppfyllelse som står skrivet: ”De delade mina kläder mellan sig och kastade lott om min klädnad.” Det var vad soldaterna gjorde.
Intill Jesus kors stod hans mor, hans moster, Klopas hustru Maria och Maria från Magdala. När Jesus såg sin mor och bredvid henne den lärjunge som han älskade, sa han till henne: ”Kvinna, låt honom vara din son!” Sedan sa han till sin lärjunge: ”Låt henne vara din mor!” Från den stunden lät lärjungen henne bo hemma hos sig.
Jesus visste nu att allt var fullbordat och för att det som står skrivet skulle uppfyllas, sa han: ”Jag är törstig!” Någon doppade då en svamp i en kruka fylld med surt vin som stod där och fäste den på en isopstjälk och förde den till hans mun. Och när Jesus hade fått vinet, sa han: ”Det är fullbordat!” Sedan böjde han ner huvudet och gav upp andan.
‘Judarna ville inte att kropparna skulle hänga kvar på korsen till nästa dag som var en sabbat och dessutom en speciell sådan. De bad därför Pilatus ge order om att man skulle slå sönder benen på de korsfästa och ta ner kropparna. Soldaterna kom då och slog sönder benen på de båda män som hade korsfästs samtidigt som Jesus, först den ena mannens ben och sedan den andres. Men när de kom fram till Jesus, såg de att han redan var död och därför slog de inte sönder hans ben. En av soldaterna stack upp ett spjut i hans sida och då rann det ut blod och vatten. Det finns en som kan vittna om detta och hans vittnesbörd är sant. Han vet att det han säger är sant och han vittnar för att ni ska tro. Detta hände för att Skriften skulle gå i uppfyllelse: ”Inget av hans ben ska krossas.” På ett annat ställe står det: ”De ska se upp till honom som de har genomborrat” .
Josef från Arimataia som av rädsla för judarna var en hemlig lärjunge till Jesus, bad sedan Pilatus att få ta Jesus kropp. Pilatus lät honom få det och Josef gick då och tog kroppen. Nikodemos, mannen som först hade kommit till Jesus på natten var också med. Han hade med sig en blandning av myrra och aloe som vägde omkring trettio kilo. De båda männen lindade sedan in Jesus kropp i en svepning av linne tillsammans med de välluktande oljorna så som man brukade göra vid judiska begravningar. Platsen där Jesus korsfästes låg nära en trädgård där det fanns en ny grav där ännu ingen hade blivit lagd. Eftersom det var förberedelsedag och graven låg nära, lade man Jesus i den.’
Johannes 18:38-19:42
Det här är den viktigaste händelsen i hela den kristna historien. Jag hoppas att du har orkat läsa igenom alltsammans. Vilken känsla det måste ha varit hos Jesus när Han sager: “Det är fullbordat” Allt det som Han var sänd till jorden för att utföra det var nu klart. Han hade varit trogen sitt uppdrag. Nu kunde människorna, som Han älskade så mycket, vända sig till Honom, få förlåtelse för sina synder och leva i evighet tillsammans med honom. Dagens sång: Korset där Jesus gav sitt liv
